Värdsidealet idag.
Vad säger världen att du ska se ut som? Om du är tjej, ja det är enkelt hur världen vill att du ska se ut. Smal, det är okej med muskler, inte för mycket så att du börjar se ut som en man. Men lite, du ska iallafall kunna vara någolunda stark. Mer då? Jo du ska träna och var hurttig samt äta en morot per dag för att nå upp till idealet.
Om du är man då? Hur ska du se ut, enligt världen? Jag är ingen man o jag är inte någon expert på det, men jag tror mig veta något om det. Du ska ha muskler. Armmuskler, benmuskler, magrutor, bröstmuskler etc etc etc. Och samma där, du ska vara hurttig och träna för att nå målet, att bli stor o att bli stark. o juste ja, du ska äta en massa protiner i pulverform på burk och en massa mat för att ha något att göra muskler utav.
Men vad säger du att du själv vill vara? O säger du att du vill vara stark m muskler och smal som en pinne, är det då vad DU vill eller är det vad världen vill?
Vi blir influreade av världens tänkande varje dag. av miljön som vi lever i, hela tiden. Och ju mer tiden har gått i den här miljön som vi har levt i, ju mer psykiskt instabilare har vi blivit. Varför är vi psykiskt instabila? Jo för att världen säger att du måste lyckas, annars är du inget. Och när du inte lyckas då, vad händer? Du mår dåligt. När du inte lyckas med jobbet, träningen eller med familjen på det där perfekta sättet som din miljö säger att du ska, ja då börjar vi må psykiskt dåligt och blir psykiskt instabila. Det är otoligt många i vårat samhälle som är sjukskrivna, går till pskykologer och terapefter. Det finns en anledning till det, självklart att de mår dåligt, men varför? Är det samhällets fel? Är det miljöns fel? Världsidealets fel? Eller är det ditt och mitt fel?
Någonstans i mitten av allt det här så påminns iaf jag om att jag är inte perfekt. För jag lyckas inte med allting som jag vill. Träna, diciplin och plugg. Men jag är iallafall något som är naturligt, jag är mänsklig. Men bara för att man är mänsklig så betyder det inte att du ska sluta försöka göra det som är bäst för dig själv.
Vet du en sak? Miljön, som säger vad du ska ha på dig, hur du ska se ut, hur du ska lyckas med jobb och familj. Det, alltså miljön, är vi. Du och jag. Vi är miljön som säger vem som är snygg och vem som är perfekt eller inte. Om vi är miljön så är det vi som sätter upp världsidealen. Om vi är miljön så är vi också samhället. Om du är miljön så är det vi som står för varandras välmål. Om vi är miljön så kanske det är vårat fel till att andra mår dålig. Vi sätter krav på människor, att de ska vara si och så. Vi sätter en standar ribba för alla. Är det nyttigt eller sunt? Är det okej?
Om jag är miljön så kan jag också bryta en trend. Trenden att tycka som alla andra. Jag är ärlig i min åsikt när jag säger: Jag tycker inte att muskler är fint. Armmuskler, ja visst det är snyggt till viss gräns. Ser man blodkärl, nej tack. Magrutor, inte min grej. Jag förstår faktiskt inte grejen med att ha en man med 6-8 hårda rutor på magen? Det får mig att tänka på 6-8 fyrkantiga plast burkar fasttejpade på en stackars kille... fattar fortfarande inte grejen.
O det där med att vara smal, jo visst det är la snyggt. Men jag tycker inte att en pinne till tjej där benen syns o känns är snyggt heller. Okej, jag tycker inte om fett heller. Men när jag ser på en annan människa så bryr jag väl mig inte så värst mycket om hur han/hon ser ut angående fett? Kanske om det är någon man skulle vara intresserad utav, jag menar det är mänskligt det med. Det är så vi är och är skapade att vara. Människor som kollar efter en partner och kollar efter en aktraktiv partner.
Men vad är aktraktivt då? Jag tror att det är helt upp till dig själv. Men jag tror mestadels att det aktraktiva ligger i din personlighet, inte hur du ser ut. Visst, det spelar in men om du vill ha en bra kille/tjej så kommer du hitta en som går först och främst på din personlighet, inte på ditt utseende. Och om du är kristen, om du vill ha en riktigt andlig partner, börja bli andlig själv.
Det kanske är dax att sluta se på reklamsblad om hur 'just du ska vara' och det kanske är dax att sluta vara 'plastic' /vara någon annan än dig själv, och kanske börja bli den du själv vill att du ska vara. Om du vill bli ett muskelberg för att DU tycker det är snyggt så visst, be my gest, gör vad du vill så att säga. Men gör det för DIN skull och inte för någon annans, inte för att magasiner vill det eller för att du vill vara som alla andra. Om du vill bli smal som en pinne, go for it! Men som sagt, bara om DU vill det.
Och snälla, om du nu tänker träna för att nå ditt mål, gör det då på ett sunt sätt! Du som är tjej och vill bli smal, sätt dig inte vid toastolen och kräks för att du är desperat till att bli smal. O ät lite mer än en morot! Din kropp mår inte bra utav en morot om dagen, ät! O du framtida muskelknutte som läser det här, bränn inte ut dig. Var sund i din träning, det är bäst så om du vill träna och må bra. Det är en bra sak att må bra, ut och röra på sig. Men om du har fel mål, att bli så som världen säger att du ska bli, hur bra är det då?
Säger tre sista ord:
Var dig själv.
Fridens! (:
Om du är man då? Hur ska du se ut, enligt världen? Jag är ingen man o jag är inte någon expert på det, men jag tror mig veta något om det. Du ska ha muskler. Armmuskler, benmuskler, magrutor, bröstmuskler etc etc etc. Och samma där, du ska vara hurttig och träna för att nå målet, att bli stor o att bli stark. o juste ja, du ska äta en massa protiner i pulverform på burk och en massa mat för att ha något att göra muskler utav.
Men vad säger du att du själv vill vara? O säger du att du vill vara stark m muskler och smal som en pinne, är det då vad DU vill eller är det vad världen vill?
Vi blir influreade av världens tänkande varje dag. av miljön som vi lever i, hela tiden. Och ju mer tiden har gått i den här miljön som vi har levt i, ju mer psykiskt instabilare har vi blivit. Varför är vi psykiskt instabila? Jo för att världen säger att du måste lyckas, annars är du inget. Och när du inte lyckas då, vad händer? Du mår dåligt. När du inte lyckas med jobbet, träningen eller med familjen på det där perfekta sättet som din miljö säger att du ska, ja då börjar vi må psykiskt dåligt och blir psykiskt instabila. Det är otoligt många i vårat samhälle som är sjukskrivna, går till pskykologer och terapefter. Det finns en anledning till det, självklart att de mår dåligt, men varför? Är det samhällets fel? Är det miljöns fel? Världsidealets fel? Eller är det ditt och mitt fel?
Någonstans i mitten av allt det här så påminns iaf jag om att jag är inte perfekt. För jag lyckas inte med allting som jag vill. Träna, diciplin och plugg. Men jag är iallafall något som är naturligt, jag är mänsklig. Men bara för att man är mänsklig så betyder det inte att du ska sluta försöka göra det som är bäst för dig själv.
Vet du en sak? Miljön, som säger vad du ska ha på dig, hur du ska se ut, hur du ska lyckas med jobb och familj. Det, alltså miljön, är vi. Du och jag. Vi är miljön som säger vem som är snygg och vem som är perfekt eller inte. Om vi är miljön så är det vi som sätter upp världsidealen. Om vi är miljön så är vi också samhället. Om du är miljön så är det vi som står för varandras välmål. Om vi är miljön så kanske det är vårat fel till att andra mår dålig. Vi sätter krav på människor, att de ska vara si och så. Vi sätter en standar ribba för alla. Är det nyttigt eller sunt? Är det okej?
Om jag är miljön så kan jag också bryta en trend. Trenden att tycka som alla andra. Jag är ärlig i min åsikt när jag säger: Jag tycker inte att muskler är fint. Armmuskler, ja visst det är snyggt till viss gräns. Ser man blodkärl, nej tack. Magrutor, inte min grej. Jag förstår faktiskt inte grejen med att ha en man med 6-8 hårda rutor på magen? Det får mig att tänka på 6-8 fyrkantiga plast burkar fasttejpade på en stackars kille... fattar fortfarande inte grejen.
O det där med att vara smal, jo visst det är la snyggt. Men jag tycker inte att en pinne till tjej där benen syns o känns är snyggt heller. Okej, jag tycker inte om fett heller. Men när jag ser på en annan människa så bryr jag väl mig inte så värst mycket om hur han/hon ser ut angående fett? Kanske om det är någon man skulle vara intresserad utav, jag menar det är mänskligt det med. Det är så vi är och är skapade att vara. Människor som kollar efter en partner och kollar efter en aktraktiv partner.
Men vad är aktraktivt då? Jag tror att det är helt upp till dig själv. Men jag tror mestadels att det aktraktiva ligger i din personlighet, inte hur du ser ut. Visst, det spelar in men om du vill ha en bra kille/tjej så kommer du hitta en som går först och främst på din personlighet, inte på ditt utseende. Och om du är kristen, om du vill ha en riktigt andlig partner, börja bli andlig själv.
Det kanske är dax att sluta se på reklamsblad om hur 'just du ska vara' och det kanske är dax att sluta vara 'plastic' /vara någon annan än dig själv, och kanske börja bli den du själv vill att du ska vara. Om du vill bli ett muskelberg för att DU tycker det är snyggt så visst, be my gest, gör vad du vill så att säga. Men gör det för DIN skull och inte för någon annans, inte för att magasiner vill det eller för att du vill vara som alla andra. Om du vill bli smal som en pinne, go for it! Men som sagt, bara om DU vill det.
Och snälla, om du nu tänker träna för att nå ditt mål, gör det då på ett sunt sätt! Du som är tjej och vill bli smal, sätt dig inte vid toastolen och kräks för att du är desperat till att bli smal. O ät lite mer än en morot! Din kropp mår inte bra utav en morot om dagen, ät! O du framtida muskelknutte som läser det här, bränn inte ut dig. Var sund i din träning, det är bäst så om du vill träna och må bra. Det är en bra sak att må bra, ut och röra på sig. Men om du har fel mål, att bli så som världen säger att du ska bli, hur bra är det då?
Säger tre sista ord:
Var dig själv.
Fridens! (:
Kommentarer
Trackback
