Nunna nästa?
För någon natt sedan så sov jag över hos en vän, vi kom på en fantastiskt bra idé! Vi sa att vi ska bygga ett kloster! o det ska heta 'No mik!' o så ska vi ha fantastiskt fina svarta kläder på oss, från topp till tå, som det står med vit text: 'Mos prek!' o så ska vi hälsa på varandra med att säga: 'Zoti të bekoftë.'
Om du inte är alban så lär du inte förstå så mkt... o använd inte google översättning för senast vi testade med stavning o göjjs så blev 'no mik' = 'Tja, en mikro!' ... inget bra kloster namn..
Ne 'No mik' betyder = ingen pojkvän. Lite bättre klosternamn ;)
Sedan betyder 'Mos prek' = Rör ej! .. mkt bra klädval! ;)
O så måste vi välsigna varandra i Guds hus så då säger vi Zoti të bekoftë, som betyder: Gud välsigna dig! (: Det sista var iaf seriöst o bra! ;)
Nee, men jag ska inte bli nunna men jag har alltid faccinerats utav nunnorna! Asså, tänk att av hundra procent fokusera på Gud o inte killar. För det är nästan det enda vi söker som människor, en livspartner. (lika bra att lägga korten på bordet, hallå?) nemen, vi föds o vi dör. Vi föds, leker, växer, blir kära, gifter sig, skaffar hus, hund o volvo o är allmänt inne i ett tråkigt svenskt liv... det måste finnas mer, right? GUD! Gud min vän, Gud ger dig mer, han ger dig ett liv!
Så det nunnorna egentligen gör: de lever livet! Kanske ser 'tråkigt' ut på utsidan, men på deras insida så forsar det utav levande vatten som är Guds egen ande som de lever helt o fullt för! DET mina vänner, kallar jag hänggivenhet!
Mmh, jo. Jag kan vara helt ärlig, så fort det har varit en kille som var en fantastisk 'prins' o som bli en 'airbag' så säger jag jämt att jag ska gå i kloster! O faktiskt har jag sagt så i några år o fick faktiskt veta att min mamma har också alltid sagt så när hon har växt upp! Hehe, lite kul faktiskt.
Men ändå, dessa tankar har nog alltid funnits hos mig: Att det är faccinerande så hänggivet liv nunnorna lever. Kanske, kanske inte, men ändå kanske skulle det livet vara för mig. Vore rätt amazing faktiskt, ärligt talat.
Eller så kan jag bara gå i kloster i ord ist ;)
Fridens! (:
Om du inte är alban så lär du inte förstå så mkt... o använd inte google översättning för senast vi testade med stavning o göjjs så blev 'no mik' = 'Tja, en mikro!' ... inget bra kloster namn..
Ne 'No mik' betyder = ingen pojkvän. Lite bättre klosternamn ;)
Sedan betyder 'Mos prek' = Rör ej! .. mkt bra klädval! ;)
O så måste vi välsigna varandra i Guds hus så då säger vi Zoti të bekoftë, som betyder: Gud välsigna dig! (: Det sista var iaf seriöst o bra! ;)
Nee, men jag ska inte bli nunna men jag har alltid faccinerats utav nunnorna! Asså, tänk att av hundra procent fokusera på Gud o inte killar. För det är nästan det enda vi söker som människor, en livspartner. (lika bra att lägga korten på bordet, hallå?) nemen, vi föds o vi dör. Vi föds, leker, växer, blir kära, gifter sig, skaffar hus, hund o volvo o är allmänt inne i ett tråkigt svenskt liv... det måste finnas mer, right? GUD! Gud min vän, Gud ger dig mer, han ger dig ett liv!
Så det nunnorna egentligen gör: de lever livet! Kanske ser 'tråkigt' ut på utsidan, men på deras insida så forsar det utav levande vatten som är Guds egen ande som de lever helt o fullt för! DET mina vänner, kallar jag hänggivenhet!
Mmh, jo. Jag kan vara helt ärlig, så fort det har varit en kille som var en fantastisk 'prins' o som bli en 'airbag' så säger jag jämt att jag ska gå i kloster! O faktiskt har jag sagt så i några år o fick faktiskt veta att min mamma har också alltid sagt så när hon har växt upp! Hehe, lite kul faktiskt.
Men ändå, dessa tankar har nog alltid funnits hos mig: Att det är faccinerande så hänggivet liv nunnorna lever. Kanske, kanske inte, men ändå kanske skulle det livet vara för mig. Vore rätt amazing faktiskt, ärligt talat.
Eller så kan jag bara gå i kloster i ord ist ;)
Fridens! (:
