fråga..?
Jag har en fråga..
Om jag känner mig typ utbränd i både sinne o fysiskt pga plugg (även om det inte är jätte jätte farligt!!!! Det finns de som har de värre!) och är förkylld (nyser o mår skit i omgångar..) och jag går o lägger mig o dagen efter så vaknar jag inte förens 13???
Ja, frågan är, är det så att jag behövde sömnen så pass mkt att jag har blivit lat? eller behövde jag sömnen så pass mkt eftersom jag är sjuk och borde sjukskriva mig??...
tro mig, jag är verkligen inte glad över att sova så länge, men jag tror att det kan ha behövts för mig! men det är pinsamt! Eller hur?? Borde ta o skärpa mig kanske? .... nu kom den där pressen igen. SLUTA TÄNK BECCA!
Så många som säger det till mig att jag tar för mkt ansvar. Kanske är det så eftersom jag pluggar sent in på nätterna o går o lägger mig vid 4? Kanske är det så för att jag blir t.o.m. så trött av att vara i skolan o försöka anstränga mig så att jag stupar i sängen när jag kommer hem?
ja, kanske.. men vad ska jag göra åt det då??? Jag måste ju ta ansvar och jag måste angagera mig! Jag måste ha bra betyg och jag måste fixa skolan! Jag måste vara trevlig o på topp jämnt! Jag måste, precis som alla andra, städa och fixa disken 2 dagar i veckan. Jag måste ha empati med människor jämnt eftersom det är min natur, det är den jag är, även om det tar på mig! Jag måste tänka på pappa och försöka komma på en massa lösningar. Jag måste. Så är det. Det är bara att acceptera!
Så, om jag nu tar för mkt ansvar och känner mig lite halv utbränd o allt det där.. vad ska jag göra åt det då? Jag kan liksom inte göra något juhe... bara ta o fortsätta kämpa och plugga, städa o vara cellgrupps ledare. Om jag är trött och blir nere kan jag inte visa det hemma heller, det påverkar ju min familj negativit! Ne.. vad kan jag göra egentligen?
.... ja, jag är glad att jag har Jesus, seriöst! För när jag väl går till honom o ber om hjälp och när jag väl står framför honom så är det den enda gången jag känner frid. Det är den enda gången jag känner att allting släpps och jag mår bra.
Dock när jag väl går till skolan o jag måste ta upp den där plugg grejen igen, blir det än en gång att jag tar på mig för mkt.... vad ska jag göra?
frid!
Om jag känner mig typ utbränd i både sinne o fysiskt pga plugg (även om det inte är jätte jätte farligt!!!! Det finns de som har de värre!) och är förkylld (nyser o mår skit i omgångar..) och jag går o lägger mig o dagen efter så vaknar jag inte förens 13???
Ja, frågan är, är det så att jag behövde sömnen så pass mkt att jag har blivit lat? eller behövde jag sömnen så pass mkt eftersom jag är sjuk och borde sjukskriva mig??...
tro mig, jag är verkligen inte glad över att sova så länge, men jag tror att det kan ha behövts för mig! men det är pinsamt! Eller hur?? Borde ta o skärpa mig kanske? .... nu kom den där pressen igen. SLUTA TÄNK BECCA!
Så många som säger det till mig att jag tar för mkt ansvar. Kanske är det så eftersom jag pluggar sent in på nätterna o går o lägger mig vid 4? Kanske är det så för att jag blir t.o.m. så trött av att vara i skolan o försöka anstränga mig så att jag stupar i sängen när jag kommer hem?
ja, kanske.. men vad ska jag göra åt det då??? Jag måste ju ta ansvar och jag måste angagera mig! Jag måste ha bra betyg och jag måste fixa skolan! Jag måste vara trevlig o på topp jämnt! Jag måste, precis som alla andra, städa och fixa disken 2 dagar i veckan. Jag måste ha empati med människor jämnt eftersom det är min natur, det är den jag är, även om det tar på mig! Jag måste tänka på pappa och försöka komma på en massa lösningar. Jag måste. Så är det. Det är bara att acceptera!
Så, om jag nu tar för mkt ansvar och känner mig lite halv utbränd o allt det där.. vad ska jag göra åt det då? Jag kan liksom inte göra något juhe... bara ta o fortsätta kämpa och plugga, städa o vara cellgrupps ledare. Om jag är trött och blir nere kan jag inte visa det hemma heller, det påverkar ju min familj negativit! Ne.. vad kan jag göra egentligen?
.... ja, jag är glad att jag har Jesus, seriöst! För när jag väl går till honom o ber om hjälp och när jag väl står framför honom så är det den enda gången jag känner frid. Det är den enda gången jag känner att allting släpps och jag mår bra.
Dock när jag väl går till skolan o jag måste ta upp den där plugg grejen igen, blir det än en gång att jag tar på mig för mkt.... vad ska jag göra?
frid!
Kommentarer
Trackback
